Intensivt utbyte av idéer, varor och tjänster

Den miljö som aristokratiska män och kvinnor levde i var en slags kulturell smältdegel. De mötte och umgicks med likasinnade från stora delar av den då kända världen. Förutom varor och tjänster utbytte de även idéer och sedvänjor.

Denna påverkan från områden utanför Skandinavien syns i personliga föremål som smycken eller bältesdetaljer. Ibland kan även klädesplagg och sättet att klä sig berätta vilken del av världen som var betydelsefull och som aristokratin gärna associerade sig med.

I en dubbelgrav i Birka på ön Björkö har en man och en kvinna begravts i dräkter påverkade av bysantinska stilideal. Dräkterna omfattade livplagg och huvudbonader broderade med tunna trådar av siden, guld och silver, samt posamentarbeten (snörmakeri) och vävda ädelmetallpärlor. De påminner om bysantinska ämbetsdräkter där olika slags ädelmetallbroderier visade bärarens rang.

Mannens och kvinnans grav är en av de rikast utrustade från vikingatiden. Troligen har också ett barn begravts i den. Vi vet inte om alla tre begravdes samtidigt, men genom tre islamiska mynt vet vi att det var under 900-talet.

Själva gravrummet var en underjordisk träkammare. På en avsats utanför kammaren låg en häst selad för körning med vagn: ett färdsätt karaktäristiskt framför allt för välbärgade kvinnor.

Föremålen i graven är en blandning av lokalt hantverk och föremål från fjärran platser. De speglar ideologiska och religiösa strömningar vid mitten av 900-talet. Samtidigt som de ger en bild av de begravda individerna. En bild som kanske skapades av de efterlevande i lika hög grad som av de döda själva.

I graven fanns smycken av förgyllt brons och silver, bältessöljor och beslag av silver. Dessutom ett nålhus prytt av textil med virade silverband, pärlor, glasbägare, bysantinskt influerade textilarbeten med guld- och silvertråd, spelbräde och pjäser av glas, vapen, vikter, en glasspegel och en bjällra, penningbörser, metallbeslagna ämbar, allehanda redskap och verktyg samt förgyllda seldon till hästen.

Tre föremål utmärker sig speciellt – ett torshammarhänge i silver, ett litet silvertrådsbroderat kors, samt ett hänge med ett romerskt silvermynt (denar) präglat omkring år 170 för kejsarinnan Faustina den yngre. Torshammarhänget och det broderade korset vittnar om både fornnordiska och kristna trosuppfattningar samtidigt som Faustinahänget ger kopplingar till gamla romerska härskarideal.

Vikter, mynt och börser berättar om transaktioner, resor och kontakter med omvärlden. Verktyg som hammare, filar och raspar, knivar och brynen tyder på hantverk och ägarnas skapande och omgestaltande förmågor.

Ett spelbräde med en uppsättning unika pjäser i glas är ett exempel på aristokratins tidsfördriv och på vikten av strategiskt kunnande och tänkande. Den importerade glasbägaren hör hemma i en aristokratisk gästabudsmiljö. Skölden och vapen som svärd, yxa och pilar berättar om det krigarideal som eftersträvades.

Visa mer