Unga begravdes klädda som vuxna

På Gotland begravdes flickor som dog tidigt ofta i kläder och med smycken och symboler som liknade vuxna kvinnors. Ålderbedömningar av kvarlevor visar att det ibland skedde redan vid fem års ålder.

Varför flickorna gestaltades som socialt vuxna kvinnor är oklart. Ibland är deras smycken slitna och ger ett lite ålderdomligt intryck. Kanske fick de ärva en äldre släkting när de nådde en ålder där de uppfattades som fullvärdiga familjemedlemmar? En annan förklaring kan vara att dräkter och smycken var ett uttryck för de funktioner barnen senare i livet skulle ha fått som husfruar.

Föremålen som finns i montern kommer från en barngrav. Den dödas tänder avslöjar att hon var nio–tio år gammal när hon dog. Nyckeln, buren i en kedja, symboliserade henne som husfru med makt över hus och hem. Kniven i sitt bronsfodral berättar att hon kunde försvara sig och om hantverk och vardagsarbete.

De textila redskapen som sländtrissor och vävbrickor kan vara symboler för hennes förmåga att påverka ödet. Något som knyter henne till nornorna – de mytologiska varelserna Urd, Skuld och Verdandi som enligt traditionen satt under världsträdet Yggdrasil och spann, mätte upp och klippte av livets trådar.

På Gotland har en grupp kvinnors och flickors gravar studerats för att undersöka hur övergången från barn- till vuxenliv uttrycktes med föremål i gravarna. Resultaten visar att unga flickor i åldrarna upp till 15 år begravdes med de största pärluppsättningarna till sina kläder. Efter 15-årsåldern minskar antalet pärlor successivt. Pärlor säger lika mycket om social ålder som om välstånd.

Ett annat exempel rör armringar. Barn bar dem på höger arm, men från 15-årsåldern och uppåt satt de i stället på vänster arm. Exemplen visar att många unga kvinnor på Gotland gick från ung till vuxen i 15-årsåldern.

Visa mer