Smutsiga varelser eller fåfänga nordbor?
”De är Allahs smutsigaste varelser; De tvättar sig inte efter baj eller kiss, inte heller efter samlag. Och tvättar inte händerna efter maten. De är som vilsegångna åsnor.”
(Ibn Fadlan, vers 83, översättning Stig Wikander)
Så beskriver det arabiska sändebudet Ibn Fadlan de nordbor han mötte vid floden Volga i början 900-talet. Men är beskrivningen sann? Kanske stämmer den in på just de individer han stötte på, men inte på andra.
Nordborna framstår inte som särskilt smutsiga i vare sig andra ögonvittnesskildringar eller i det arkeologiska materialet. Snarare tvärtom. Kammar är vanliga fynd. Det tyder på att de lade stor vikt vid sitt utseende, kammade håret och skägget och skötte sin hygien. På några av de bilder av människor som finns bevarade från tiden kan vi se konstfulla frisyrer på kvinnor och välklippta män med trimmade skägg.
Fynd av tvättfat, örslevar för rengöring av öronen, pincetter och till och med speglar av glas tyder på att nordborna inte var råa, oborstade sällar.
