Hem English
Hem Gränslösa möten Släkt och hierarki Midgård Tro och traditioner Levande och döda Gudomligt hantverk Handel och härjning Vattenvägar 74: Skepp syns nästan bara på gotländska stenar 75: Skeppsfynd i vatten och gravar 76: Skeppen kan återskapas tack vare fynden 77: Samtida bilder visar skepp med segel 78: Från långskepp till karv 79: I dyn har spåren av skeppen bevarats 80: 27 000 timmar för att bygga ett skepp 81: Tidskrävande segeltillverkning Stadslika platser Kristna monument English

Från långskepp till karv

I Egil Skallagrimssons saga nämns olika typer av skepp. Långskeppen var en typ av snabba krigsskepp som också benämndes drakar eller ormar. Ett långskepp kunde vara 20–40 meter långt, med plats för 50–100 beväpnade män.

Krigsskeppen var snabba tack vare långsmal form och många roddare. En annan typ av mindre krigsskepp kallades snäckor.

Andra skeppstyper som nämns i sagan är karv och knarr, skepp som främst användes vid olika slags transporter. Knarr var det största lastskeppet, djupgående med höga sidor. Det var lämpligt för resor över öppet hav och kunde frakta boskap och andra förnödenheter när vikingarna befolkade öarna i Nordatlanten.

Troligen användes ingen av båttyperna ovan vid färderna österut, till det som kallades Gårdarike i nuvarande Ryssland, där färden gick genom flodsystemen. Då krävdes mindre båtar, som kunde dras över land mellan vattendragen.

I skeppens masttopp eller stäv satt en vindflöjel. De var smyckade med drak- eller djurmotiv och flera var också förgyllda samt delvis genombrutna. Det tyder på att flöjlarna hade ytterligare ett syfte, kanske som fält- eller härtecken.

I sällsynta fall förekommer också miniatyrer av vindflöjlar. Fynden har gjorts både i gravar och som lösfynd. Vilken roll miniatyrerna spelat är fortfarande en gåta.

Visa mer

Vindflöjel

  Vindflöjel

Miniatyrflöjel

  Miniatyrflöjel

Mynt (penny)

  Mynt (penny)

Miniatyrflöjel

  Miniatyrflöjel