Vågar och viktlod
Vågar och viktlod var viktiga i handeln. Små balansvågar med två skålar användes för att väga upp betalningsmedel, oftast silver.
En vanlig typ av viktlod var kulformiga med tillplattade poler. På polerna stämplades viktmarkeringen. Loden var av järn med ett ytterskal i brons. Skalet fungerade som en slags försäkring så att ingen skulle kunna fila av metall och göra vikten lättare än vad som var angivet.
Viktloden kunde vara ordnade i satser där olika stora vikter bildade ett viktsystem. Det fanns flera system. Det som användes i Skandinavien var påverkat av viktsystemen i det muslimska kalifatet och hos de så kallade Volga-Bulgarerna i sydöstra Europa.
Större varor, som textilier, pälsar eller matvaror, vägdes med hjälp av ett besman eller en så kallad pyndare.
Kvinnor i viking
I både skriftliga och arkeologiska källor finns belägg för att såväl kvinnor som män gav sig ut på handelsfärder, de var i viking.
I den norröna Laxdæla saga berättas om Aun, med tillnamnet ”den djuptänkta”. Hon lät bygga och utrusta ett skepp. Hon reste på handelsfärder till bland annat Orkney- och Färöarna, innan hon slutligen begav sig mot Island där hon gjorde anspråk på land.
I öster, i Gårdarike (i våra dagars Ryssland), finns stora gravfält i anslutning till vikingatida handelsplatser som Staraja Ladoga/Plakun, Rjurikovo Goroditsjtje och Gnejozdovo. I de gravar som undersökts är kvinnor i majoritet bland de begravda. Flera av dem har begravts i båtar eller mindre skepp. Flera föremål i gravarna hör tydligt ihop med handel.
En knapp femtedel av vikter och balansvågar med ursprung utefter nordbornas resvägar i öster kommer från kvinnogravar. I Birka på ön Björkö i Mälaren har ungefär en tredjedel av föremålen som kan kopplas till handel och ekonomiska transaktioner begravts tillsammans med en kvinna. Dessa fynd tyder på att kvinnor var delaktiga i handeln.
