Gudarnas attribut
Många amuletter liknar föremål som hör samman med specifika gudar. Små miniatyrskäror syftar på fruktbarhetsguden Frej. Hängen i form av eldstål associeras med asaguden Tor. Han framkallade blixtar och nederbörd som garanterade återväxt och goda skördar. Yxor kan kopplas till samme Tor – även om hans mest kända attribut var en hammare.
Ofta är amuletterna uppträdda i små knippen på större ringar. Ibland finns de en och en i form av hängen. Vanligen kombineras de med små ringar och stavar, samt i sällsynta fall även med människo- eller djurliknande hängen.
Enligt Snorre Sturlassons verk Den prosaiska Eddan befolkades den mytologiska världen av gudar och jättar. Gudarna var dessutom av två slag, asar och vaner, och de bodde i Asgård. Jättarna bodde utanför, i Jotunheim.
Bland asarna finns bland andra Frigg, Siv (eller Sif), Idun, Nanna och Oden, med sönerna Tor, Balder, Höder, Vidar, Vale, Brage och Tyr. Flera av dem uppträder som gifta par, till exempel Frigg med Oden, Siv och Tor, och Nanna och Balder.
Vanerna är bara tre – Njord och hans barn Frej och Freja. Enligt Snorre bodde först enbart asarna i Asgård. Vanerna, som var fruktbarhetsgudar, kom dit som gisslan efter ett krig mellan gudasläkterna.
Snorre berättar mer om asarna än om vanerna. Antagligen för att Snorre själv tillhörde aristokratin och kunde mest om asarna, elitens gudar. Vanerna har sannolikt en äldre historia och har traditionellt tolkats som mer folkliga gudomar.
Gudar och jättar har mycket gemensamt. De liknar människor och slåss sinsemellan, men umgås också fredligt. I berättelserna finns många exempel på hur de har sex med varandra och på så sätt skapar nya väsen.
Gudarnas värld liknar människornas. De centrala gestalterna är komplexa. Berättelserna handlar ofta om motsättningen mellan kaos och ordning. Med Tor i spetsen försöker gudarna hålla kaosmakterna – jättar och otäcka vidunder – stången.
Myterna kan läsas som poetiska beskrivningar av människors strävan efter ordning och mening i tillvaron.
