Hem English
Hem Gränslösa möten Släkt och hierarki Midgård 28: Meningsfullt drickande 29: Til – ett vikingatida gods 30: Stadslika handelsplatser växte fram 31: Skridfinnar – folken i norr 32: Keramik från hela världen 33: Runor till vardags 34: Att överleva vintern 35: Smutsiga varelser eller fåfänga nordbor? 36: Ingen måtta på utsmyckningarna 37: Bara fragment och trådar återstår 38: Att låsa om sig och sitt 39: En träsked till soppan 40: Långhuset – symbol för äganderätt 41: Mörkt – men varmt och färgrikt 42: Behovet av virke utarmade landskapet 43: Mat för fattiga och rika 44: Musik till arbete, vardag och fest 45: Offer – vikingarnas hemförsäkring Tro och traditioner Levande och döda Gudomligt hantverk Handel och härjning Vattenvägar Stadslika platser Kristna monument English

En träsked till soppan

Även om händer användes flitigt vid måltiderna så krävdes ibland bestick.

Matskedar till soppor, gröt eller stuvningar tillverkades av ben, horn eller trä. En liten järnkniv användes för att dela kött och bröd och för att pilla ut den näringsrika märgen ur ben. Kloformade grytgafflar användes för att fiska upp mat ur grytorna.

Kokkärl och grytor tillverkades av keramik, järn eller täljsten. De ställdes antingen direkt på glöden eller hängdes i en kätting – en så kallad skärding – över elden.

Stora köttstycken sattes på spett och grillades över glöd eller öppen eld. Ett stekjärn (stekpanna) användes både för att grädda bröd och för att steka kött eller fisk.

Husgeråd som tallrikar och muggar var oftast gjorda av trä, ett material som snabbt förstörs. Vid arkeologiska utgrävningar är träföremål sällsynta fynd. Undantag är saker som hamnat i fuktig eller vattendränkt mark.

Glasbägare och dryckeshorn med vackert utformade beslag var föremål som endast fanns i mycket välbärgade hem med omfattande kontaktnät.

Myllrande motiv på bonader

I många välbeställda hem kläddes husens innerväggar med vävda bonader med färgstarka motiv. Få av bonaderna har överlevt, men 1909 hittades ett mycket smutsigt och illa tilltygat gammalt lapptäcke. Det låg i en redskapsbod invid kyrkan i Överhogdal, Härjedalen, och upptäcktes i samband med att kyrkan renoverades.

Lapptäcket var sytt av fem vävda bonader av olika storlek. Troligen har två av dem hängt samman i en omkring fyra meter lång och 35 centimeter bred väggbonad. Länge ansågs bonaderna vara från medeltiden, men under senare år har dateringen fastställts till senare delen av vikingatid. Analyser med kol 14-metoden visar att de vävts någon gång mellan 1070 och 1140.

Bonaderna är vävda på tvären, från höger till vänster, i en stående, varptyngd vävstol. Den teknik som använts för fyra av vävarna är så kallad snärjteknik, där inslagen har packats med ett vävsvärd eller för hand, medan den femte är en så kallad dubbelväv. Bottenskiktet är av lin, medan figurerna är av växtfärgat ullgarn. Den blå färgen kommer från vejde, den röda från krapp och den gula från en växt som heter vau.

Vad som egentligen visas på bonaderna har debatterats ända sedan de upptäcktes. Motivet är ett myller av människor, hästar och mytiska sagodjur. I långa rader spränger de fram, förbi träd, hus, kyrkor och skepp. Tolkningarna har varierat men tydligt är att scenerna utspelar sig under brytningen mellan fornnordisk tradition och kristendom.

Vissa ser berättelsen om Ragnarök, andra den kristna apokalypsen, åter andra menar att det är episoder ur Völsungasagan som återberättas. Eller är det legenden om hur missionären Staffan kristnade Härjedalen som återges? Några säkra svar finns inte men vi kan vara övertygade om att de som en gång vävde och betraktade bonaden i ursprungsskick kunde läsa motiven och förstå innebörden.

Visa mer

Stekgaffel

  Stekgaffel

Stekpanna

  Stekpanna

Glasbägare

  Glasbägare

Skedblad

  Skedblad

Sked

  Sked

Spatelformad sked

  Spatelformad sked

Sked

  Sked

Spatelformad sked

  Spatelformad sked

Kniv

  Kniv

Skål

  Skål

Sked

  Sked

Sked

  Sked

Skål

  Skål

Spatel

  Spatel

Sked

  Sked