Hem English
Hem Gränslösa möten Släkt och hierarki Midgård 28: Meningsfullt drickande 29: Til – ett vikingatida gods 30: Stadslika handelsplatser växte fram 31: Skridfinnar – folken i norr 32: Keramik från hela världen 33: Runor till vardags 34: Att överleva vintern 35: Smutsiga varelser eller fåfänga nordbor? 36: Ingen måtta på utsmyckningarna 37: Bara fragment och trådar återstår 38: Att låsa om sig och sitt 39: En träsked till soppan 40: Långhuset – symbol för äganderätt 41: Mörkt – men varmt och färgrikt 42: Behovet av virke utarmade landskapet 43: Mat för fattiga och rika 44: Musik till arbete, vardag och fest 45: Offer – vikingarnas hemförsäkring Tro och traditioner Levande och döda Gudomligt hantverk Handel och härjning Vattenvägar Stadslika platser Kristna monument English

Ingen måtta på utsmyckningarna

Föremål, textilfragment och ibland även mänskliga kvarlevor ur gravarna avslöjar att människor gärna smyckade sig för att se bra ut. Och måttfullhet verkar inte ha varit en dygd.

Dräkt- och bältesspännen av guldglänsande brons eller skimrande silver var blickfång i klädedräkterna. Även vardagliga föremål som eldslagningsverktyg, brynen, nålhus och små väskor eller börsar av läder, var vackert smyckade och bars till dräkterna.

Pärlor var eftertraktade. Enligt det arabiska sändebudet Ibn Fadlan var de nordbor han mötte beredda att betala en dirham, ett silvermynt, för en enda pärla. Troligen gällde det mosaikmönstrade pärlor eller pärlor av bergkristall och karneol. Enklare glaspärlor kunde både köpas och tillverkas på hemmaplan.

Kvinnor, och ibland män, bar gärna färgglada pärlor, men på olika sätt. Välbärgade kvinnor kunde bära stora uppsättningar med pärlor uppträdda i flera rader över bröstet ovanpå dräkterna. I de större pärluppsättningarna fästes ofta också olika hängen, ibland av mynt men även av andra miniatyrföremål. Männen bar oftast ett mindre antal pärlor i anslutning till en kniv eller kam som hängde i bältet.

Det arabiska sändebudet Ibn Fadlan berättar att en del av de män han mötte var tatuerade på armarna, men den uppgiften finns inte i några andra källor.

En annat beskrivning kommer från den judiske köpmannen och diplomaten Abraham ben Jacob (al-Tartuschi) som var utsänd från kalifatet i Córdoba på den Iberiska halvön. Han besökte handelsplatsen Hedeby under senare delen av 900-talet. ben Jacob berättar att kvinnor och män i Hedeby svärtade sina ögon, vilket fick dem att se yngre och vackrare ut. Men även detta är den enda uppgiften om bruket, de fornnordiska källorna nämner det inte.

Ett annat sätt att förändra sitt utseende var att låta fila sina tänder. Inte för att spetsa dem utan för att få till parallella horisontella skåror i överkäkens framtänder. Detta fenomen har varit okänt till ganska nyligen. I dag känner vi till ett knappt hundratal fall från olika delar av vikingarnas värld. De har två saker gemensamt, alla är män och nästan alla dog i unga år.

Visa mer

kranium

  kranium

Halsband

  Halsband

Ringnål

  Ringnål

Ringspänne

  Ringspänne

Nålhus

  Nålhus

Hängbryne

  Hängbryne

Bältesväska

  Bältesväska

Eldstål

  Eldstål

Ringnål

  Ringnål

Bågspänne

  Bågspänne

Eldstål

  Eldstål

Kedja

  Kedja