Hem English
Hem Gränslösa möten 01: Gotlands gömda silverskatter 02: En guldskimrande silverskatt 03: Fynd med olika tolkningar 04: Nedskrivet flera hundra år senare 05: Källorna till det vi vet 06: Ibland viking – ibland inte 07: Vikingatiden – en sentida uppfinning Släkt och hierarki Midgård Tro och traditioner Levande och döda Gudomligt hantverk Handel och härjning Vattenvägar Stadslika platser Kristna monument English

Gotlands gömda silverskatter

På Gotland har fler än 700 silverskatter hittats. Ön är Sveriges mest skattrika landskap.

Sigsarveskatten från Hejde socken, som hittades vid två tillfällen i början av 1900-talet, är med sin totalvikt på drygt sex kilo en av de största.

Sammansättningen är typisk och består av dels hela, dels avsiktligt deformerade föremål. Den innehåller också hacksilver, det vill säga små bitar av sönderklippta smycken och tenar. Dessutom ingår 1 391 mynt.

Merparten av smyckena, som ringnålar och spännen, är troligen tillverkade i Skandinavien medan andra föremål är österifrån. Bland annat mynningsbiten av en silverskål, som är dekorerad med växtornamentik och arabiska bokstäver. Av mynten är drygt hälften islamiska, resten är engelska och tyska samt ett mindre antal bysantinska. Bara ett av mynten är skandinaviskt/svenskt och slaget för den svenska kungen Olof Skötkonung.

Med största sannolikhet är de skatter som hittats på Gotland, och på andra platser, bara ett fåtal av alla som lades ner under vikingatiden. Åtskilliga ligger fortfarande kvar i jorden.

Genom åren har forskare presenterat olika tolkningar om de nedgrävda silver- och ädelmetalldepåerna på Gotland. Några betonar att skattfynden var ekonomiskt viktiga för ägaren och därför också en förutsättning för att uppnå makt i samhället. Många lyfter fram existentiella faktorer som identitet, tro och traditioner, äganderätt, kopplingar till begravningar eller andra ritualer, släkttillhörighet och andra samhällsideal.

Resonemangen har också handlat om ifall silvret har rövats, eller använts som betalning för tjänster och i handel. En annan viktig fråga är varför skatterna grävdes ner och blev kvar i sina gömställen, bland annat under golv i hus, vid äldre lämningar, gränsområden, eller naturformationer som stora stenblock.

Tolkningarna skiljer sig åt mellan silverskatterna som visas i montrarna. Sigsarveskatten innehåller flera silverföremål och tenar som klippts i delar och kan användas som betalning, eller omformas till nya ting. Vårbyskatten i montern intill består i stället av välbevarade och skickligt utformade smycken från stora delar av den under vikingatiden kända världen.

Många silverdepåer innehåller en blandning av föremål som kan ha insamlats vid flera tillfällen och använts på olika sätt innan de lades ner i jorden.

Därför kan en enskild skatt innehålla objekt som haft olika betydelser. Bitar av silver kan ha använts i handel, medan mynt som gjorts om till smycken, eller andra föremål som är hela och oanvända, kan höra ihop med andliga eller existentiella handlingar eller uppfattningar.

Visa mer

Ringnål

  Ringnål

Ringnål

  Ringnål

Ringspänne

  Ringspänne

Bleck

  Bleck

Beslag

  Beslag

Hänge

  Hänge

Bältesbeslag

  Bältesbeslag

Ring

  Ring

Kedjelänk

  Kedjelänk

Bleck

  Bleck

Snodd

  Snodd

Snodd

  Snodd

Örslev

  Örslev

Skål

  Skål

Skål

  Skål

Skaft

  Skaft

Halsring

  Halsring

Bitsilver

  Bitsilver

Mynt (dirham)

  Mynt (dirham)

Sköldformat hänge

  Sköldformat hänge

Spänne

  Spänne

Kedja

  Kedja

Armbygel

  Armbygel

Mynt

  Mynt

Nål

  Nål

Nål

  Nål

Nål

  Nål

Ringspänne

  Ringspänne

Ringspänne

  Ringspänne

Nål

  Nål

Halsring

  Halsring

silverplatta

  silverplatta

Halsring

  Halsring

Armring

  Armring

Kedjegarnityr

  Kedjegarnityr

Tenar

  Tenar

Ten

  Ten

Armring

  Armring

Tenar

  Tenar

Mynt (pfennig)

  Mynt (pfennig)