Til – ett vikingatida gods

Aristokratin strävade efter att manifestera sina samhällspositioner. Gårdar och gods anlades gärna högt belägna i landskapet, så att de närmaste omgivningarna kunde övervakas. Gårdskomplexet Til, högt uppe på en höjd nordost om Sigtuna, är ett tydligt exempel på denna strategi.

Bebyggelsen på Til syntes vida omkring. Från gårdstunet kunde vattenvägen till och från det närbelägna Sigtuna kontrolleras. Det var fri sikt över de bördiga jordbruksmarkerna nedanför och en skyddad vik – en utmärkt hamn.

Platsen började användas på 300–400-talen, men det var under vikingatid den blev en välbärgad aristokratisk gård.

Bebyggelsen arrangerades så att de större husen placerades på stora, stensatta terrasser. Ett mönster som går igen på liknande platser. På gårdstunet fanns också mindre ekonomibyggnader och bodar, eldstäder och ugnar samt en yta som användes för religiösa ritualer.

Föremålsfynden innehåller allt från hushållsavfall via olika former av hantverksproduktion och vardagsliv till ren lyxkonsumtion.

Godsets historia fortsätter in i medeltid och rakt in i Sveriges högsta elit. Genom ett donationsbrev från början av 1300-talet vet vi namnet på en av ägarna. Det var riddaren och marsken Torgils Knutsson, en av Sveriges mäktigaste och mest inflytelserika män under senare delen av 1200-talet och början av 1300-talet. Vid sin död 1306 – han blev avrättad och halshuggen efter att ha hamnat i onåd hos kung Birger Magnusson – testamenterar Torgils Til till franciskanermunkarna i gråbrödraklostret på Riddarholmen i Stockholm.

Til anses betyda träbro och syftar på den bro som under slutet av 1200-talet byggdes över sundet nedanför gården. Med bron blev resorna till och från Sigtuna samt vidare upp i landet väsentligt enklare. Bron tycks ha varit viktig, den omnämns i Upplandslagen, och flera hundaren fick uppdraget att se till att bron blev klar. Troligen ökade gårdens betydelse tack vare närheten till bron. Platsens och gårdens namn innan bron byggdes är okänt.

Visa mer