Dopfunt i täljsten. Skadad i sidorna och bottnen saknas. Dopfunten hittades 1847 i en skräphög på kyrkogården vid Norums kyrka i samband med att den skulle renoveras. Samtliga fyra sidor är ornerade. På två av dem syns slingrande drakdjur, på den tredje två så kallade stavkors under valvbågar. Den fjärde sidan bär en runristning och ett annat motiv. Inskriften lyder: ”Sven gjorde mig” och syftar på tillverkaren. De sista fem tecknen, antas vara ett chiffer för ordet mik, ’mig’. Därunder en man med armarna i kors över magen, som om de var hopbundna. Mannen är omgiven av fyra ormar som reser sina huvuden. Under hans fötter anas ett större triangulärt föremål. Motivet är ur Völsungasagan, i vilken legenden om Sigurd Fafnesbane också finns. Det visar episoden där Gunnar Gjukeson, då han vägrar berätta var guldet finns, binds och kastas ner i en ormgrop. I gropen spelar han med fötterna på sin lyra så vackert att tre av de fyra ormarna somnar, men den fjärde ger honom ett dödligt bett. Den förhistoriska hjältesagan överlevde, med vissa ändringar, religionsskiftet och behöll sin popularitet in i kristen tid. Motivet med Gunnar i ormgropen blev överfört till kristna martyrers och helgons kamper mot ondskan. Det finns också på några norska stavkyrkoportaler samt på en trädopfunt från Näs i Jämtland. Med sin fyrkantiga form är Norumfunten snarlik andra, från Bohuslän, Norge och England. Möjligen är den ett resultat av engelsk inflytande inom den tidiga kristenheten i Skandinavien. Runinskriften daterar dopfunten till tidigt 1100-tal. Norums kyrka, Norum socken, Bohuslän.
Upphov: Ola Myrin, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Föremålsnummer: 46162_HST Material: Täljsten Bredd: 530 mm Höjd: 350 mm
