Hem English
Hem Gränslösa möten Släkt och hierarki Midgård 28: Meningsfullt drickande 29: Til – ett vikingatida gods 30: Stadslika handelsplatser växte fram 31: Skridfinnar – folken i norr 32: Keramik från hela världen 33: Runor till vardags 34: Att överleva vintern 35: Smutsiga varelser eller fåfänga nordbor? 36: Ingen måtta på utsmyckningarna 37: Bara fragment och trådar återstår 38: Att låsa om sig och sitt 39: En träsked till soppan 40: Långhuset – symbol för äganderätt 41: Mörkt – men varmt och färgrikt 42: Behovet av virke utarmade landskapet 43: Mat för fattiga och rika 44: Musik till arbete, vardag och fest 45: Offer – vikingarnas hemförsäkring Tro och traditioner Levande och döda Gudomligt hantverk Handel och härjning Vattenvägar Stadslika platser Kristna monument English

Skridfinnar – folken i norr

I stora delar av norra Skandinavien levde samiska urfolk med egen kultur, samhällsstruktur och egna bosättningsmönster. I de skriftliga källor som omtalar folken i Skandinavien kallas samer för finnar eller skridfinnar. Samisk kultur har förts vidare genom muntliga berättelser och det finns därför få skriftliga källor. Namnet samer uppträder för första gången i skrift på 1200-talet.

Samerna var inte bofasta jordbrukare utan levde på jakt och fiske i ett vidsträckt område från atlantkusten i väster till långt in i våra dagars Ryssland i öster.

Ordet skrida kommer ur begreppet skrida á skidum – att åka skidor. I källorna beskrivs skridfinnarna som skickliga jägare, som järnsmeder och goda båtbyggare. Analyser av några av de vikingatida båtvrak som hittats i vattnen utanför Roskilde i Danmark tyder på att de byggdes i Nordnorge, sannolikt av samer.

Skinn och pälsverk var viktiga varor i handeln med de bofasta bönderna och aristokratin i södra Skandinavien. Samisk eller samiskt influerad ornamentik finns på föremål av horn och ben, till exempel kammar och skedar, som hittats i Syd- och Mellansverige. På motsvarande sätt har föremål från södra Skandinavien och andra delar av världen hittats i samiska gravar i norr.

Allianser och relationer, som giftermål, förekom också. I Heimskringla – kungasagor av islänningen Snorre Sturlason – berättas att den samiska hövdingadottern Snöfrid Svåsesdottir (Snæfriꝺr Svásadóttir) var en av den norske kungen Harald Hårfagers många hustrur.

Det ömsesidiga inflytandet märks inom kultutövning och mytologi. Snöfrids motsvarighet i mytologin är kanske Skade, dotter till jätten Tjatse. Hon ville helst bli guden Balders maka, men lurades av asagudarna att gifta sig med havsguden Njord. De kom överens om att bo växelvis i sina respektive hem på fjället och vid havet. Men de vantrivdes i varandras naturmiljöer och Skade drog sig tillbaka till sin hemtrakt i fjällvärlden.

Visa mer

Pilbåge

  Pilbåge

Skida

  Skida

Seitar

  Seitar

Bälte med sölja

  Bälte med sölja

Doppsko

  Doppsko

Svärd

  Svärd

Sked

  Sked

Kam

  Kam

Kam

  Kam

Pärlor

  Pärlor

Sked

  Sked

Börs

  Börs